Fondbolag sneglar på Iran efter hävda sanktioner Foto: Vahid Salemi/AP

IAEA:s Yukiya Amano tas emot av Irans president Hassan Rouhani den 18 januari 2016. Ett möte som bäddar för en ny marknad.

Fondbolag sneglar på Iran efter hävda sanktioner

Publicerad 2016-01-18 15:59:00

Iran Efter att sanktionerna mot Iran börjar hävas riktas mycket stort intresse mot landet vars marknad i mångt och mycket liknar Turkiets och Rysslands marknader när de låg i sin linda. Redan har åtminstone en ny Iranfond skapats.

Det handlar om brittiska Charlemagne Capital som tillsammans med Turquoise Partners har startat en Cypernbaserad fond med namnet Turquoise Variable Capital Investment fund. Fonden ska helt och hållet investera i iranska tillgångar.

- Iran har 81 miljoner invånare, de största olje- och gasreserverna i världen, en välutbildad befolkning, en väldiversifierad ekonomi och en välutvecklad aktiemarknad. Det skapar stora möjligheter, säger fondens förvaltare Dominic Bokor-Ingram, till Citywire.

Det är dock oklart om och när fonden kommer att finnas tillgänglig för svenska sparare. Charlemagnes fonder finns varken hos Avanza eller Nordnet medan fondmarknaden.se har ett fåtal av bolagets fonder i sortimentet.

East Capital ser också möjligheter

Men det är inte bara Charlemagne som är intresserade av Iran. Även East Capital tycks snegla på den iranska marknaden som är en av de absolut sista – och största – marknaderna som helt varit stängda för utländska investerare. Den är därför också en av de mer intressanta och påminner, enligt Emre Akcakmak, portföljförvaltare på East Capital.

I bolagets nyhetsbrev Look East skriver han att spänningen kring Iran i samband med avvecklingarna av sanktionerna leder tankarna till haussen i Ryssland i slutet av 90-talet.

Men det är ändå Turkiet som är lättast att jämföra med. Emre Akcakmak och East Capital besökte Iran för första gången för två år sedan. Det finns många likheter, inte minst de demografiska. Både Turkiet och Iran har runt 80 miljoner människor med en snittålder kring 28 år.

Det finns i Iran, liksom i Turkiet, stora klyftor mellan rika och fattiga, men också en entreprenörsanda som borgar för en stark ekonomisk utveckling när sanktionerna är borta.

Redan vid Emre Akcakmaks besök i Iran för två år sedan kunde han konstatera att mycket stora infrastrukturprojekt redan hade inletts, och i många fall avslutats. Även det skapar goda förutsättningar för en stark ekonomisk tillväxt utan bromsande sanktioner.

De sanktioner som nu är under avveckling infördes 2012 och blockerade helt och hållet Irans finansiella system från kontakt med resten av världen. Före införandet levererade Iran en årlig tillväxt mellan 4-5 procent under fem år.

Av sanktionerna följde drastiskt minskad export och med den även en kraftig försvagning av den iranska valutan rial, som tappade två tredjedelar mot den amerikanska dollarn.

Oljeexporten tar fart

Nu förväntas inte minst oljelandet Iran snabbt ta plats på världsmarknaden med en uppskattad export av upp till 1 miljon fat olja per dag under de närmast följande tolv månaderna.

Men Iran står inte och faller med oljan, utan bara det faktum att iranska banker åter tillåts delta i de internationella transaktionssystemen minskar landets exportkostnader på olika sätt.

Kraftig ekonomisk tillväxt

Utöver det flödar utländskt kapital in till Iran igen ­– och kanske ännu viktigare – de i utlandet frysta iranska tillgångarna blir tillgängliga för Iran.

Enligt Internationella valutafonden kommer Irans bruttonationalprodukt att öka med cirka 5,5 procent både i år och nästa år.

En riksfylld placering

Emre Akcakmak skriver dock att situationen i Iran inte bara erbjuder möjligheter utan påpekar också att ett fullständigt borttagande av sanktionerna mot Iran är en svår process som kommer att ta flera år.

En investerare måste beakta risken för bakslag, till exempel om sanktionerna skulle återinföras om Iran misslyckas med att fullfölja sina åtagande i det nuvarande avtalet.

Trots varningen att vara försiktig i inledningen påminner Emre Akcakmak ändå om att situationen i Iran liknar marknaderna både i Turkiet för 15 år sedan och i Ryssland några år tidigare där East Capital tidigt på 2000-talet ”fann mycket stora långsiktiga möjligheter som tidiga investerare”.

Christer Fälldin

Iran , Iranfonder