Gillar läget. 
Hans Vestberg sitter i en bättre sits än någon annan Ericsson-vd gjort på länge. Foto: Victor Lundberg/Scanpix

Nästan varenda siffra om Ericssons marknadsutveckling är anmärkningsvärd. Över 50 miljarder enheter väntas vara uppkopplade 2020. Över 40 procent av världens totala mobiltrafik går via nät som levererats av Ericsson. Mer än 2 miljarder abonnemang i de nät där Ericsson utför supportfunktioner. Och så sent som i december 2009 passerade datatrafiken i mobilnäten rösttrafiken i termer av volym.

Så visst sitter vd Hans Vestberg tillsammans med nye styrelseordföranden Leif Johansson i en mer gynnsam sits än vad en Ericssonledning gjort på många, många år.

Boomen av datatrafik i mobilnäten är den stora underliggande drivkraften i den svenska telekomjättens affär just nu. Detta enorma strukturskifte har man pratat om länge men hittills har det bara haft begränsat genomslag på sista raden för Ericsson och på totalmarknaden för telekomutrustning över huvud taget. Prispress och effektivitetsvinster från teknikutveckling har ätit upp mycket av den positiva effekten. Men nu kommer tecken på att kapacitetsefterfrågan växt sig så stark att hjulen snurrar snabbare genom hela värdekedjan.

På vissa utvecklade marknader, som Nordamerika, går Ericsson riktigt starkt. Tillväxten av Iphone- och Android- baserade smarta mobiler ökar datatrafiken, vilket i sin tur driver en ökad efterfrågan för kapacitetsexpansion som omfattar alla Ericssons delar: ny hårdvara, uppgradering av mjukvara och relaterade drifttjänster. Första kvartalet växte omsättningen i Nordamerika med 39 procent.

På andra marknader, som Indien, växer omsättningen i ungefär samma takt som i Nordamerika men utrullningen av 3G gör i stället att marginalen påverkas negativt.

För den traditionella nätverksverksamheten har dock nettoeffekten på lönsamheten gått åt rätt håll senaste tiden, trots stark utrullning av 3G, vilket kan betyda att den svårfångade prispressen inte är fullt så blodig just nu. Efter några svaga år 2008 och 2009 vände utvecklingen upp 2010 för att komma in riktigt starkt på 17 procents marginal under första kvartalet 2011.

Traditionellt har ett av de främsta verktygen för att prognostisera Ericssons utveckling varit att titta på kundernas, alltså operatörernas investeringsbudgetar. Problemet är att andelen telekomutrustning sjunkit stadigt det senaste decenniet och i dag endast uppgår till 5–8 procent av operatörernas investeringar. Ericssons svar har varit att migrera från kundernas capex till opex, alltså från deras investeringsbudget till deras rörelsekostnader genom ett ökat inslag av tjänsteförsäljning. Bland annat genom stora managed service-kontrakt, där Ericsson driver hela näten åt operatörerna i stället för att bara sälja utrustning.

Nackdelen är att marginalen i tjänsteverksamheten är sämre och den här effekten har synts på koncernens rörelsemarginal som nära nog halverats och gått från 21 procent 2006 till 11 procent 2010.

Någon dramatisk marginalexpansion inom tjänstedelen är inte att räkna med, men verksamheten är relativt stabil och har framtiden för sig eftersom den låter operatörerna minska den kostsamma teknikintensiteten i den egna verksamheten. För några år sedan samlade Ericsson tjänsteverksamheten i segmentet global services som i dag är den åttonde största leverantören av IT-relaterade tjänster i världen.

En smart mobiltelefon driver drygt 20 gånger mer trafik än en vanlig mobiltelefon och en pc med mobilt bredband driver 500 gånger mer trafik än en mobiltelefon.

Det här tvingar operatörerna att hantera stora datamängder med bibehållen kvalitet och att differentiera sina tjänsteerbjudanden. Därmed växer också efterfrågan på tjänster för effektivitetsökning, nätoptimering, systemintegration och nätdrift.

I år väntas antalet anslutningar av mobila bredband öka med cirka 67 procent till 1 miljard anslutningar. Förra året, då den globala trafiken för mobil data mer än dubblades, gav det utslag på Ericssons resultat. När nu ytterligare cirka 450 miljoner mobila dataanslutningar tillkommer i år, som alla genererar upp till 500 gånger mer trafik än en mobil, kommer det krävas ytterligare kapacitetsinvesteringar i alla led.

Det är dock långt ifrån allt som boomar för Ericsson just nu.

Bolagets försök att positionera sig ännu längre fram i värdekedjan, inom multimedierna har inte varit någon framgång hittills. Frånsett en anständig rörelsemarginal i slutet på förra året har segmentet rapporterat idel förluster sedan 2009. Nu är det de tidigare så haussade tv-lösningarna som tynger.

Dessutom fortsätter telefonverksamheten i Sony Ericsson att ha det tufft, och med 3 procent av marknaden mätt i värde är det tyvärr en för liten andel för att få utväxling på de investeringar som krävs för att kunna mäta sig med aktörer som Apple och Samsung. Sony fortsätter också att stå med halva foten utanför samarbetet, och lanserar närliggande trådlösa produkter utanför det gemensamma varumärket.

Ericssons andra joint venture, ST- Ericsson verkar ha ännu större utmaningar, och bolaget befinner sig i ett skifte mellan äldre och nya produkter. Om ingenting görs kan den tuffa utvecklingen tvinga fram en förändring i bolagets joint ventures. Men inget av bolagen är längre centrala för Ericsson och en strukturförändring skulle sannolikt uppfattas som positivt.

Ericsson rapporterade en stark marginalförstärkning första kvartalet trots en stark försäljning av 3G.

Det kan bero på eftersatta investeringar hos operatörerna, men det kan också vara ett tecken på att prispressen är något mindre blodig. Tillsammans med de starka utsikterna för IT-investeringar generellt och den kraftiga tillväxten för mobila bredbandsanslutningar med tillhörande tekniklösningar tror vi att Ericsson har ett riktigt bra år framför sig.

Databoom. Alltmer datorlika mobiler driver efterfrågan på nätkapacitet. Foto: Albert Gea/Scanpix

Bra fart. Men marginalerna är 
lägre i Indien. Foto: Gurinder Osan/Scanpix