– Detta är ett framåtblickande skyddssystem för de mest utsatta hushållen, sade Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson på dagens pressträff.

De nya reglerna träder ikraft från och med 1 oktober 2010. Dokumenterade bolånelöften som lämnats före den 9 juli 2010 eller byggnadskrediter vid pågående nybyggnationer bör dock undantas enligt Finansinspektionen.

Syftet med regleringen är att stävja en osund utveckling på kreditmarknaden där kreditinstitut kan komma att använda allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel. En sådan utveckling skulle utsätta konsumenter för oacceptabla risker och skada förtroendet för kreditmarknaden, anser Finansinspektionen. En alltför hög skuldsättningsnivå gör en låntagare sårbar för en situation där fastighetspriserna sjunker och låntagaren samtidigt tvingas sälja sin bostad.

Finansinspektionen är inte orolig för att en reglering skulle medföra några större effekter på priserna på bostadsmarknaden. En liten negativ engångseffekt, framförallt i storstadsområdena, där belåningsgraden är hög, räknar man dock med.

Det nya allmänna rådet innebär inte att det blir omöjligt att låna till hela köpeskillingen. Dels finns möjligheten att låna den delen av köpeskillingen som överstiger 85 procent som ett blancolån eller med någon annan typ av säkerhet. Finansinspektionen ser ingen överhängande fara i detta.

– En viss ökning av blancolån kan vi säker få men jag tror inte på någon explosion på marknaden för blancolån, säger Martin Andersson.

Att blancolånen normalt sett har en högre ränta och behöver amorteras i en snabbare takt kommer i stället göra att vi kommer se en lägre belåning tror Martin Andersson.

Bankerna kommer dessutom kunna låna ut mer än 85 procent förutsatt att låntagaren tecknar ett försäkringsskydd mot förluster vid prisfall. Detta är en lösning som finns i andra länder, och som Finansinspektionen räknar med kommer bli vanligare även i Sverige efter de nya reglerna börjat gälla.

Flera av de remissinstanser som yttrat sig om förslaget om ett bolånetak har varit kritiska. En av dem är statliga Riksgälden, med chefsekonom Lars Hörngren. Han menar att det viktiga är hur stora hushållens lån är, inte hur stor belåningsgraden är.

– Vi menar att grundproblemet är skuldsättning, inte pantsättning. Det är ett svårt problem att komma åt, och man kommer i princip inte åt det med den här åtgärden, säger Lars Hörngren till TT.

– Några kanske kommer att låna mindre, men andra kommer att låna lika mycket och får då betala mer. Så effekten på konsumentskyddet är i så motto oklar, säger Lars Hörngren.

MAGNUS ERIKKSON, PRIVATA AFFÄRER OCH TT